Related Paintings of unknow artist :. | Interior of a classical temple,with hunters making an offering to a statue of diana | Realistic Pink Rose | Cocks 106 | Classical hunting fox, Equestrian and Beautiful Horses, 033. | john locke |
Related Artists:
Per Wilhelm Cedergren
painted Winter picture from Dalaro Skans in 1856
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Frederick Stuart Church
Painter , Illustrator and Artist . American , 1842-1924 was an American artist, working mainly as an illustrator and especially known for his (often allegorical) depiction of animals. He was born in Grand Rapids, Michigan. His father was an important figure in politics as well as a well-known lawyer. At the age of 13 he left school and took a job at the then newly-established American Express Company in Chicago, with his parents intending him to have a business career. Being nineteen at the outbreak of the Civil War he served in the Union Army. After his discharge he returned to Chicago, having decided to devote his life to art, and started studying drawing under Walter Shirlaw at the city's Academy of Design. In 1870 he took the decision to continue his studies in New York City, which became his home for the rest of his life. He enrolled at the National Academy of Design, where he was taught by Lemuel Wilmarth. He joined the Art Students League, headed by his old teacher Walter Shirlaw, in which he remained involved for the rest of his life. Unlike many other Americans of his time who felt themselves to be living in a cultural backwater, Church - while he did think that an artist needed to be formally taught - saw no need to study art in Europe and in fact only crossed the Atlantic late in his life. He often expressed outspoken pride in original American art and declaring that "foreign art" had "little to teach Americans". This might be a reflection of the attitudes taken by the strong nativist movements active during his young age, among other places in Chicago when he lived there.